Taktik Stimulering

Taktil Stimulering definieras som en sinnesträning och en metod i daglig omsorg och träning för friskvård och hälsa. Den kan också vara en neuropsykologisk och neurofysiologisk behandlingsform. Genom att medvetet och strukturerat beröra huden aktiveras flera receptorer som via sina nervbanor till hjärnan leder fram till det samordnande systemet – oxytocinsystemet.

Genom försiktiga och rytmiska strykningar över huden aktiveras kroppens parasympatiska nervsystem, vilket kan resultera i en djup känsla av avslappning och lugn.Taktil betyder beröring. Men benämningen det “taktila sinnet” avser inte enbart beröringen i sig, utan omfattar hela känselsinnet, eller hudsinnet som en del föredrar att kalla det.

Genom att medvetet och strukturerat beröra huden aktiveras flera receptorer som via sina nervbanor till hjärnan leder fram till det samordnande systemet – oxytocinsystemet.

Sorgberarbetning

Sorg gör att en del av våra drömmar, förhoppningar och förväntningar om framtiden spricker. Vid någon tidpunkt efter en förlust påbörjar vår hjärna en genomgång för att finna det som aldrig blev sagt eller fullbordat. Det är normalt och naturligt att då gå igenom relationen och upptäcka en del saker som vi önskat hade varit bättre eller annorlunda. Saker vi önskat att vi hade sagt eller gjort. Saker vi önskat att den andra personen hade sagt eller gjort.

Du kanske är eller inte är medveten om denna genomgång, som börjar ganska kort efter en förlust. Faktum är att genomgången fortsätter från tid till annan ända fram till dess att kommunikationen fullbordas – något som vi ibland kan uppfatta som ett ältande.

Oförlöst sorg beror nästan alltid på något okommunicerat av känslomässig natur. Kommunikation är nyckeln. För att läka sorgen över en förlust behöver vi därför ta reda på alla outtalade tankar och känslor kring relationen. Att släppa taget och gå vidare är vanliga råd vid förluster. Skulle vi inte göra det om vi bara visste hur?

Sorgbearbetningen hjälper dig att bearbeta och förlösa smärtan och sorgen över dina förluster. Du får hjälp att identifiera vad som är ofullständigt så att du kan fullborda din kommunikation – utan att bli kritiserad, analyserad eller få välmenande goda råd.

Erfarenhet visar då att du försonas med dig själv och det du varit med om. Ältandet och smärtan försvinner, vilket många upplever som att de får mer energi, livslust och blir mer närvarande i livet.
 Vad är sorg?

Sorg är en naturlig reaktion som omfattar alla de känslor, tankar, fysiska reaktioner och förändrade beteenden som du kan uppleva vid en förlust eller förändring. Du kan känna sorg över något som inträffat nyligen eller över händelser som ligger längre tillbaka i tiden. All sorg är unik och varierar ofta från person till person.

 Förluster och förändringar

Ofta förknippar vi sorg med dödsfall, men sorg kan även orsakas av andra händelser. 


Här följer några vanliga orsaker till sorg.

• Dödsfall. En familjemedlems, väns eller husdjurs död kan leda till stor sorg. Sorgens djup beror ofta på relationens betydelse och omständigheterna kring dödsfallet.

• Skilsmässa och andra separationer. Brustna relationer med partner, familj eller vänner kan resultera i känslor av förlust och ensamhet. Även andras separationer kan påverka oss.

• Relationsproblem och konflikter. Svårigheter i relationen med partner, föräldrar, barn, vänner och kollegor kan orsaka stor sorg.

• Hälsorelaterade frågor. Sjukdom, psykisk ohälsa, missbruk och beroende, kroppsskada och funktionsvariation, samt sociala problem som ensamhet och utanförskap kan orsaka sorg hos den drabbade och närstående.

• Barnlöshet, missfall och abort. Både förlusten av barn och att inte få barn kan vara en källa till stor sorg.

• Traumatiska händelser. Att själv uppleva eller bevittna traumatiska händelser, såsom olyckor och naturkatastrofer, övergrepp och kränkningar, mobbing, samt förlust av tillit och trygghet kan leda till sorgereaktioner.

• Förlust av arbete eller ekonomisk stabilitet. Arbetslöshet och ekonomiska svårigheter kan utlösa sorg, särskilt om ens identitet och egenvärde är nära kopplad till karriären eller den ekonomiska situationen.

• Juridiska svårigheter. Straffrättsliga påföljder som böter och fängelse, civil- och familjerättsliga tvister, samt försäkrings- och taxeringsärenden kan leda till stor osäkerhet, ångest och sorg.

 • Betydande livsförändringar. Större förändringar och övergångar i livet, även om de är positiva, kan leda till sorgereaktioner. Exempel på livsomställningar är förändring av bostad, skola eller arbetsplats, flytta ihop, få barn, sluta med idrott eller hobbys, barn som flyttar hemifrån, samt att gå i pension.

Vanliga sorgereaktioner

All sorg är unik. Hur vi reagerar på förluster och förändringar är individuellt – det finns inget rätt eller fel sätt att reagera på. Våra reaktioner beror både på hur vi är som personer, våra tidigare erfarenheter, vår ålder och mognad. Sorg visar sig ofta genom ett brett spektrum av känslomässiga, kognitiva, fysiska och beteendemässiga reaktioner. Koncentrationssvårigheter och energiförlust är två av de mest universella reaktionerna på sorg. Här följer några andra exempel på sorgereaktioner.

Känslomässiga reaktioner

• Avstängdhet. Vara känslomässigt avstängd eller befinna sig i chock.

• Sorg. Känsla av djup nedstämdhet, ledsenhet och förtvivlan.

• Saknad. Längtan efter det som förlorats.

• Ensamhet. Känsla av tomhet och att vara övergiven.

• Ilska. Känsla av frustration, irritation och bitterhet.

• Lättnad. Vanligt när långvarigt lidande upphör i samband med förlusten.

• Skuldkänslor. Känsla av att ha gjort fel eller brustit i sitt ansvar.

• Ångest. Uppleva oro och rädsla inför framtiden.

• Ånger. Smärta över att ha gjort något orätt eller oriktigt.

• Hjälplöshet. Uppleva sig oförmögen att kunna förändra

situationen.

Kognitiva reaktioner

• Koncentrationssvårigheter. Svårt att fokusera, fatta beslut och känna sig förvirrad.

• Förnekelse. Inte kunna ta till sig eller acceptera förlusten.

• Overklighetskänslor. Dissociation och perceptionsstörning.

 • Ältande. Ständigt tänka på och vara upptagen av det som hänt.

• Drömmar. Återkommande eller starka drömmar om förlusten.

• Närvarokänsla. Höra, se eller känna personens närvaro.

• Meningslöshet. Uppleva att livet saknar värde och innehåll.

Fysiska reaktioner

• Chock. Bedövad eller fysiskt avstängd.

• Energiförlust. Känna sig fysiskt och känslomässigt trött eller

utmattad.

• Sömnstörningar. Problem med insomning och förändrade

sömnmönster.

• Aptitförändringar. Förlust av aptit eller överätande.

• Värk. Spänningar och smärta i kroppen. Även muskelsvaghet.

• Andning. Tyngd över bröstet, andnöd eller andfådd. Halsen

känns hopsnörd.

• Intryckskänslig. Överkänslighet för ljud, synintryck och dofter.

• Infektionskänslig. Försämrat immunförsvar.

Beteendemässiga reaktioner

• Känslouttryck. Gråt, vrede och andra starka känsloyttringar.

• Isolering. Socialt tillbakadragande och undvikande av social

interaktion.

• Orkeslöshet. Apatisk och initiativlös.

• Rastlöshet. Överaktiv och svårt att vara stilla.

• Undvikande. Undvika personer, platser, aktiviteter och föremål

kopplat till förlusten.

• Uppsökande. Söka sig till personer, platser, aktiviteter och

föremål kopplat till förlusten.